|
||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||
|
|
|
Lustfylld stadsplanering med Urban STEPArkitektur
Hur byggs hållbara och attraktiva städer? Arken SE Arkitekter
i Stockholm har utarbetat en ny metod som kallas Urban STEP.
I en bearbetad form som värdeplanering för Skanska
har den också fungerat som snabbkurs och idébok i stadsplanering.
Metoden bygger på att i olika praktiska moment ge en verktygslåda
som alla berörda i byggprocessen handgripligt och lättfattligt
kan ta till sig. - Vi
ser vår verksamhet som en del i ett samhällsbygge och en
samhällsdebatt, säger arkitekt Torbjörn Einarsson,
Arken SE Arkitekter. Så är det till exempel med nämnda
värdeplanering; enligt den filosofin ska varje projekt
ge värden utöver sin primära funktion. Utgöra
komplettering, inte bara förtätning. Gluggutredningen letade
gluggar att bygga i, vi letar ställen där ny bebyggelse
kan göra nytta. Det blir mindre NIMBY då. Vi försöker
komplettera med sånt som saknas på en plats, till exempel
bygga arbetsplatser där det bara finns bostäder. Jag undviker
ordet förtätning, det är värde-löst.
Urban STEP är en metod som funkar både när man planerar nya och gamla stadsdelars utveckling. Metodiken är utarbetad av Arken SE Arkitekter och Ekologigruppen AB tillsammans med Jerker Söderlind, Håkan Jersenius och Peter Robinson. - Genom urban step-metoden får man mer av attraktionsplanering och mindre av restriktionsplanering. Step-metoden, fortsätter Torbjörn Einarsson oblygt, är en utveckling av den amerikanska charetten där arkitekterna tar över för mycket och europeiska workshops som tenderar bli harmlösa önskelistor. - STEP-metoden
tydliggör att planering är val. Och hjälper gruppen
att göra valen. I STEP-planering kan alla delta, ju mer blandade
grupper desto bättre, visar det sig, enligt Torbjörn Einarsson. I ett
första steg ges en kavalkad av mänsklighetens bosättningar
för att öppna sinnena för våra fantastiska såväl
som absurda miljöer. - Hållbarhet börjar bli ett slitet ord. Men det är ett bra ord, det betyder kvalité över tiden. Med vår värderos hjälper vi deltagarna att se hur hållbart de drömt, vad som är över tiden tåliga och hållbara bebyggelsetyper. En viktig aspekt är hur allmänna transporter står sig mot bilarnas asfaltnät. En annan viktig aspekt är betingelser för lokala verksamheter och service, säger Torbjörn Einarsson. 150 hus i ett bostadsområde ute på en åker skapar ingen service, 150 hus formade som ett fiskeläge kan generera ett sommar-café och locka till sig verksamheter. I steg tre får deltagarna själva börja bygga - med modellklossar på stora foton visa hur de olika verksamheterna ska placeras. Nu växer glädjen och kreativiteten. Här har man till sin hjälp bilderna, minnena, vykorten med mera. Vi fotar kontinuerligt. Ber sen deltagarna bygga om efter att ha påmint om viktiga aspekter. Så här jobbar deltagarna, steg efter steg, i det sjunde steget lockas deltagarna kombinera slutsatser, kolla vad som nås med en mix av olika stadstyper. Hela tiden pågår rundabordsdiskussioner, där olika scenarier testas. Varje grupp får också fylla i sin egen värderos över hur man lyckats komplettera berika, försköna. Vad blev bra och mindre bra. Under en dag två kan man byta gruppmix för nya work shops. Och till sist: i steg tolv sammanställer och presenterar vi som erfarna stadsplanerare resultaten. En slags renritning, som ett eller några alternativ, sänds ut till deltagarna för kommentar, så att alla kan se hur deras aspekter vägts in. Och reagera, förstås. - När det gäller Värdeplanerings-boken som utarbetas för Skanska så fungerar den både för internutbildning och som en sorts atlas, säger Torbjörn Einarsson. Här visas konkreta tillämpningar på hållbart byggande. Med exemplifieringar på ett antal platser i stockholmsregionen som kunde studeras närmare. Exemplen förtydligar tankarna om värdeplanering och hållbarhet ur värderosens och de som vi kallar de fyra glasögonens perspektiv, för vidare diskussion. - De fyra glasögonen, röda, gröna, gula och blå representerar, lustans, ansvarstagandets, den lokala kulturens, och affärsmässighetens perspektiv. Med dessa för ögonen fås den bästa möjliga ortsstrukturen, säger Torbjörn Einarsson. - En
levande stad gör det möjligt för olikheterna att mötas,
det är detta som är den kreativa stadens essens. I städer
med klassisk kvartersväv kan olika folkgrupper leva tillsammans
under ömsesidig hänsyn, så fort de sorteras i förortsenklaver
börjar segregationens dåliga spiraler. Faktaruta: Text:
MARIANNE SILÉN - marianne@byggindustrin.com
|