STADSBYGGNAD
Staden är en kulturyttring i vilken olika tekniska komponenter
skall fås att fungera på optimalt sätt. Den
europeiska stadsbyggnadshistorien, dess byar och städer
är en rik källa till kunskap och inspiration.
Vi vill värna om och vidareutveckla denna europeiska stadsbyggnadstradition.
I vårt arbete tar vi fasta på gamla sanningar
utan att nödvändigtvis kopiera dessa. Några
teman att arbeta efter:
Integrerade funktioner. En stad, en stadsdel eller ett mindre
samhälle ger plats både för boende och arbete,
för det stationära och det rörliga. Det finns
många fördelar med att bygga integrerade stadsdelar
framför monofunktionella områden för enbart
arbete, boende, handel och rekreation. En levande miljö
under alla dygnets timmar, mindre transportbehov och dubbelriktade
tra.kströmmar, bättre underlag för service och
kultur - en lunchrestaurang kan till exempel fungera som kvarterskrog
under kvällen.
Barn som pensionärer bör ha tillgång till arbetslivets
miljöer. Hellre stadsdelar än ensartade områden.
Platser för möten. En levande stadsbygd gör det
möjligt för olikheterna att mötas och utgör
den äkta stadens förutsättningar och essens.
Vi vill bidra till att skapa miljöer som befrämjar
möten, fungerar för och som kan bli omtyckta av såväl
äldre som barn, kvinnor som män, yrkesarbetande som
hemarbetande, den nöjeslystne såväl som den
som söker lugn och ro. Det är positivt om olika generationer
och folkgrupper kan leva tillsammans under ömsesidig hänsyn.
Väl utnyttjade tomter. VI förespråkar gärna
att byggnader placeras i fastighetsgräns. Detta ger den
egna tomten en användbar och en mer skyddad och privat
insida. Samtidigt som gatan, vägen eller stigen definieras
av byggnaderna. Denna placering förekommer ofta i äldre
städer och byar samt i trädgårdsstäderna.
Att placera t ex en villa mitt på en liten tomt löser
upp gränsen mellan offentligt och privat och kan också
göra det svårare att utnyttja tomten för olika
ändamål. Vi försöker uppnå ett meningsfullt
marknadsutnyttjande och undvika odefinierade tomrum och så
kallade SLOAP (Space Left Over After Planning).
Klara gränser. Tydliga gränser mellan offentliga,
halvprivata och privata platser skapar en meningsfull fysisk
grammatik, som påverkar orienterbarheten och
överblickbarheten.
Naturen en del av staden. Skogen, parken, ängen, trädallén
och gräsmattan är centrala inslag i en allsidig stadsplanering.
Vi försöker ta tillvara den ursprungliga eller av
människan skapade vegetationen och landskapet. Byggnader
och växter bör fås att samspela, inte konkurrera
om utrymmet.
Samordna trafik, byggnader och landskap. Trafik, i form av rörelse
och transporter, är en av de viktigaste faktorerna för
en fungerande miljö. Utan rörelse avstannar allt liv.
Förflyttningens krav är å andra sidan också
ett av de största hoten mot en god miljö. Kommunikationerna
skall därför alltid stödja och underordnas platsen.
Planering trots bilen. Vi försöker att skapa en god
helhetsmiljö, även med de krav som bilismen ställer.
Bebyggelsen kan utformas för att tillgodose rörelsens
krav. Gator och vägar kan utformas med hänsyn till
det stationära.
Kollektivtrafiken bör ges företräde. Vi vill
bygga upp trafiksystem där kollektivtrafiken ges goda förutsättningar.
Hållplatser och kollektivsträckningar bör utgöra
pulsådror och fungera som nodpunkter i en stadsdel. Hållplatser
kan till exempel utgöras av torg och lokaliseras till servicepunkter
och platser där olika trafikslag korsar varandra.
Vi planerar för mötesplatser, inte väntplatser.
Hastighetsdämpande trafikmiljö. Gatumiljöns utformning
bör göra det naturligt att hålla önskade
hastigheter. Erfarenheten visar att hastighetsbegränsningar
känns naturligare när gator, byggnader och landskap
gör det svårt eller opraktiskt att hålla högre
hastighet än det skyltade. Trafikmiljön bör uppmuntra
hög uppmärksamhetsnivå ett civiliserat umgänge
mellan olika sorters tra.kanter och gott trafikvett. En trafiksäker
miljö åstadkoms inte i första hand genom skyltar,
bommar, trafikljus och hastighetsdämpande gupp.
|