Vi ser vår verksamhet som en del i ett samhällsbygge och en samhällsdebatt. Varje projekt erbjuder möjligheter att med vunna erfarenheter i behåll, söka nya lösningar och förbättra svar på de krav som ställs i en sammansatt värld.

Arkitektur är en form av konsthantverk där funktionella estetiska aspekter sammanvävs. Arken vill i sin produktion ge plats både för den poetiska aha-upplevelsen och den rationella tekniska och praktiska lösningen. Vi arbetar från den stora skalan till den lilla.

Kartan är inte verkligheten men vi behöver kartor för att förverkliga oss själva. Vi försöker skapa planer - modeller - ritningar - perspektiv som inbjuder till medskapande.

ÖVERSIKTLIG PLANERING – URBANISM

Både – och. En innehållsrik miljö uppstår i samspelet mellan gammalt och nytt, bostäder och arbetsplatser, äldre och yngre, natur och byggnader etc.

Komplettera. Vid planering i en redan inbodd miljö vill vi komplettera med nya funktioner. Vi försöker lägga till ” det som saknas” på en plats t ex bygga arbetsplatser där det bara finns bostäder.

Förbättra för på platsen redan etablerade. Tillkommande byggnader och anläggningar bör vara ett tillskott till befintlig miljö. Nya byggnader bör både fungera bra för sina användare och förbättra situationen för de som redan befinner sig på platsen.

Variation. Vi vill väva in tradition och historia, olika funktioner, verksamheter och stämningar i en övergripande plan. Vi försöker åstadkomma mångfasetterade miljöer som erbjuder överraskningar, ahaupplevelser och samtidigt ger utrymme för integritet och egen kreativitet

STADSBYGGNAD

Staden är en kulturyttring i vilken olika tekniska komponenter skall fås att fungera på optimalt sätt. Den europeiska stadsbyggnadshistorien, dess byar och städer är en rik källa till kunskap och inspiration.

Vi vill värna om och vidareutveckla denna europeiska stadsbyggnadstradition. I vårt arbete tar vi fasta på ”gamla sanningar” utan att nödvändigtvis kopiera dessa. Några teman att arbeta efter:

Integrerade funktioner. En stad, en stadsdel eller ett mindre samhälle ger plats både för boende och arbete, för det stationära och det rörliga. Det finns många fördelar med att bygga integrerade stadsdelar framför monofunktionella områden för enbart arbete, boende, handel och rekreation. En levande miljö under alla dygnets timmar, mindre transportbehov och dubbelriktade tra.kströmmar, bättre underlag för service och kultur - en lunchrestaurang kan till exempel fungera som kvarterskrog under kvällen.

Barn som pensionärer bör ha tillgång till arbetslivets miljöer. Hellre stadsdelar än ensartade områden.

Platser för möten. En levande stadsbygd gör det möjligt för olikheterna att mötas och utgör den äkta stadens förutsättningar och essens. Vi vill bidra till att skapa miljöer som befrämjar möten, fungerar för och som kan bli omtyckta av såväl äldre som barn, kvinnor som män, yrkesarbetande som hemarbetande, den nöjeslystne såväl som den som söker lugn och ro. Det är positivt om olika generationer och folkgrupper kan leva tillsammans under ömsesidig hänsyn.

Väl utnyttjade tomter. VI förespråkar gärna att byggnader placeras i fastighetsgräns. Detta ger den egna tomten en användbar och en mer skyddad och privat insida. Samtidigt som gatan, vägen eller stigen definieras av byggnaderna. Denna placering förekommer ofta i äldre städer och byar samt i trädgårdsstäderna.

Att placera t ex en villa mitt på en liten tomt löser upp gränsen mellan offentligt och privat och kan också göra det svårare att utnyttja tomten för olika ändamål. Vi försöker uppnå ett meningsfullt marknadsutnyttjande och undvika odefinierade tomrum och så kallade SLOAP (Space Left Over After Planning).

Klara gränser. Tydliga gränser mellan offentliga, halvprivata och privata platser skapar en meningsfull fysisk ”grammatik”, som påverkar orienterbarheten och överblickbarheten.

Naturen en del av staden. Skogen, parken, ängen, trädallén och gräsmattan är centrala inslag i en allsidig stadsplanering. Vi försöker ta tillvara den ursprungliga eller av människan skapade vegetationen och landskapet. Byggnader och växter bör fås att samspela, inte konkurrera om utrymmet.

Samordna trafik, byggnader och landskap. Trafik, i form av rörelse och transporter, är en av de viktigaste faktorerna för en fungerande miljö. Utan rörelse avstannar allt liv. Förflyttningens krav är å andra sidan också ett av de största hoten mot en god miljö. Kommunikationerna skall därför alltid stödja och underordnas platsen.

Planering trots bilen. Vi försöker att skapa en god helhetsmiljö, även med de krav som bilismen ställer. Bebyggelsen kan utformas för att tillgodose rörelsens krav. Gator och vägar kan utformas med hänsyn till det stationära.
Kollektivtrafiken bör ges företräde. Vi vill bygga upp trafiksystem där kollektivtrafiken ges goda förutsättningar.

Hållplatser och kollektivsträckningar bör utgöra pulsådror och fungera som nodpunkter i en stadsdel. Hållplatser kan till exempel utgöras av torg och lokaliseras till servicepunkter och platser där olika trafikslag korsar varandra.

Vi planerar för mötesplatser, inte väntplatser.

Hastighetsdämpande trafikmiljö. Gatumiljöns utformning bör göra det naturligt att hålla önskade hastigheter. Erfarenheten visar att hastighetsbegränsningar känns naturligare när gator, byggnader och landskap gör det svårt eller opraktiskt att hålla högre hastighet än det skyltade. Trafikmiljön bör uppmuntra hög uppmärksamhetsnivå ett civiliserat umgänge mellan olika sorters tra.kanter och gott trafikvett. En trafiksäker miljö åstadkoms inte i första hand genom skyltar, bommar, trafikljus och hastighetsdämpande gupp.

NÄRMILJÖ/HUSUTFORMNING

Identitet och karaktär. Även i den mindre skalan arbetar vi för att skapa unika miljöer med egen identitet och karaktär.

Varje plats, varje bygge ska uppfattas som ”världens mitt”, olika delarna av ett kvarter eller en gata bör utformas på ett unikt sätt.

Vi arbetar med variationer på tema, med genomgående former och material, där accenter eller färgval underlättar orientering och hemkänsla. Vi bör se husens förhållande till Varandra och människan, och ge en värdig scen för mänskligt liv.

Mänsklig skala. Vi vill anpassa skalan på rum, hus och gator så att människan kan känna sig som platsens herre. Den enskilda människan är platsens mått, hon ska kunna känna sig stor och värdefull och ges utrymme att avteckna sig och lämna sina spår i omgivningen.

Ekologiskt hållbara lösningar. Vi vill skapa över tiden tåliga och hållbara lösningar. En viktig aspekt är hur byggnader, natur och material åldras. En annan viktig aspekt är kretsloppstänkandet.

Lokal egenart. Äldre bebyggelsetraditioner ger ofta anvisningar om hur byggnader och landskap bäst anpassas till lokalt klimat och terräng. Skånes kringbyggda gårdar ger skydd mot ett glest bevuxet slättlandskaps vindar. Västkustens fiskelägen med småskaliga byggnader längs smala gränder kan ses
som ett svar på den backiga terrängen och kylan från havet under vinterhalvåret.

Formen kan och bör vara direkt svar på platsens, traditionens, historiens och klimatets krav. Vi vill arbeta med platsanpassade
och unika utformningar. Olika förutsättningar ger olika lösningar.Socialt greppbara enheter. En stadsdel, en bebyggelsegrupp eller ett enskilt hus bör delas i fattbara mindre enheter för att underlätta identifikation och kontakt.

Såväl i boendet som i arbetet kan den lilla
gruppens gemenskap vara en förutsättning för ett deltagande i den större helheten. Närmiljön bör underlätta mänskliga kontakter. Tydliga och väl motiverade gränser mellan offentliga, gemensamma och privata rum och platser gör det möjligt att känna trygghet och gemenskap som är förutsättningar för ett bra socialt liv.

FORMSPRÅK

Hantverk och detaljkänsla. Vi vill bidra till ett formspråk som även tar till vara hantverkskunnande.

Omsorg om de enskilda detaljerna bidrar till en god arkitektur. Vi använder gärna beprövade material på nya sätt och i nya kombinationer. Variation och mångfald. Vi arbetar med överlagrade former och uttryck. En byggnad bör bjuda på överraskningar även efter den hundrade titten. Eftersom uppfattningen av vad som är vackert skiftar från människa till människa och från tid till tid, kan mångfald i uttryck erbjuda flera tillfällen till uppskattning.Mångtydig och föränderlig arkitektur.

En utgångspunkt för vårt arbete är att hellre skapa det varierande och mångtydiga än det avskalade asketiska. En perfekt och från början fulländad form kan vara svår att
under tidens lopp – och med ändrade villkor för verksamheten/funktionen – komplettera med till – och ombyggnader. Ett sätt att förutse det oförutsägbara kan vara att se byggnaden som bara delvis färdig.

Vi vill arbeta med en estetik som tål förändringar – och att byggnadsverkets inbyggare själva kan ges möjlighet att påverka interiör och exteriör.

BOSTADEN

När Arken projekterar bostäder är den unika situationen (terräng, utsikt, väderstreck, vegetation, luftströmmar, andra byggnader osv.) avgörande för våra prioriteringar. Vi vill ta till vara varje bostads specifika möjligheter.

Några mål vid bostadsprojektering är:Samlade entréer. I flerbostadshus är speciellt entréer och trapphusen viktig gemensam nämnare för
invånare och besökare. Vi vill arbeta för ljusa och genomgående trapphus. Entréer mot gatan eller ”utsidan” underlättar angöring och transporter. Entré mot gården ger direkt kontakt med bilfria ytor för lek och rekreation. Det gör det också möjligt att skapa skyddade, bilfria gårdar eller ”insidor”, de boendes gemensamma del.

Entrén direkt ut mot gård eller insida ger en barnsäker miljö och tillfällen till spontana
kontakter.Köket i centrum. Ofta är köket bostadens mest använda rum. Vi vill arbeta för rymliga kök med stora beredningsytor och gott om förvarningsutrymme. Det är en kvalitet att både kunna ha ett stort matbord
och en separat arbetsplats i köket. Kökets orientering och utblick är viktig då detta rum bör ha bra kontakt med omgivningen.

Enkla och vackra rumssamband. Vi försöker minimera kommunikationsytor och skapa utrymmeseffektiva lägenheter. Gemensamma rum som kök och vardagsrum bör ha god kontakt och samtidigt kunna särskiljas. Bostadens entré och hall bör vara rymlig och ha gott om förvaringsplatser.

Möblerbara rum för olika användning. Nybyggnadsreglerna ställer vissa krav på funktion, samband och möblerbarhet. Dessa regler utgör en beprövad kunskap byggd på långvarig erfarenhet och ska inte underskridas.

Rumsutformningen bör ge de boende valfrihet i användningssätt och möblering, efter olika tycke och smak. Sovrum bör medge olika placering av säng och sängbord. Kök bör ge plats för matbord både mot fönster och innervägg. Vardagsrum med långsidan mot fasaden ger ett ljusare rum med större användningsmöjlighet.

Goda förvaringsmöjligheter. Dagens hushåll har ofta större krav på förvaring än de som stipuleras i nybyggnadsreglerna. Vi försöker att ge gott utrymme för både klädkammare, garderober och generösa avställningsytor i entréer, kök och badrum.

Generösa uterum och balkonger. Vi vill skapa väl möblerbara balkonger med goda utblickar och rymliga uteplatser i marknivå där så är möjligt. Om de boende får vårda marken kring husen kan det bli både vackrare och billigare.
Väl fungerande samband ute – inne.

Enkla lättbyggda husformer.
I byggnadsprojekteringen försöker vi genom rationella byggsystem ge ekonomiskt utrymme för kvalitéer som burspråk, hörnfönster etc.

ARBETSPLATSER

Karaktär, hemkänsla och mänsklig miljö är lika självklara mål när vi projekterar arbetsplatser som när vi ritar bostäder. Den arbetande människan är samma människa som den boende och har rätt att ställa samma krav på en trevlig och väl fungerande miljö.

En arbetsplats bör vara något att vara stolt över. Trivsel viktig produktionsfaktor. I dagens arbetsliv blir medarbetarnas engagemang och kunskaper allt viktigare. Det är lättare att ersätta en maskin än en kunnig medarbetare. Vi vill utforma kontor och produktionslokaler med utgångspunkt från människans behov av överblick, trivsel och säkerhet.

Attraktiv utemiljö. Arbetsplatsens omgivning säger mycket om företagets syn på sina anställd. Att vara utomhus är en oslagbar form av rekreation. Det gäller såväl promenaden mellan arbetsplatsen och transportmedlet från/till hemmet, lunchrasten och den korta pausen. Vi medverkar gärna till en övergripande landskapsplanering där flera företag kan samarbeta om en gemensam utemiljö.

Dagsljus och utblickar. Dagsljus vid arbetsplatsen bör vara lika självklart på arbetsplatsen som i hemmet. Utblickar mot omgivningen, gärna mot entréer, mötesplatser och natur ger en känsla av delaktighet i ett större sammanhang. Man kan på ett naturligt sätt ta del av väder och årstidernas växlingar, solvinkel ger tidskänsla.

Planera för förändring. Enkla byggnadsstommar och välplacerade anslutningspunkter för el, tele och VVS, gör det lättare att förändra arbetsplatsen efter arbetets och det anställdas krav. Vi ser gärna att byggnadens brukare deltar i utformningen av arbetsmiljö vilket påverkar deras möjlighet att i framtiden omforma och bearbeta sin arbetsplats.

Egna arbetsplatser och gemensamma torg. En bra arbetsplats ger möjlighet att dra sig undan och koncentrera sig på en särskild uppgift, liksom att enkelt få kontakt med andra avdelningar. Ett företag bör ha ett ”hjärta”, en central plats, ett torg för spontana möten, information och kontakt.

LANDSKAPSPLANERING

Vi arbetar i stadsplanering och urbanistiska uppdrag gärna med strukturella ingångsvärden, rutnätsmönster etc. men både natur, befintliga och historiska avtryck får och bör bryta in i dessa mönster
– det ger spänning, variation och mångtydighet.

Arkitektur innehåller också växter, bergknallar, vattendrag, jordformer, häckar och gräsmattor. Vi vill behandla naturen med vördnad och försiktighet. Naturen är vår med- inte motspelare. Vi låter så långt möjligt befintliga växter stå kvar där de växer.

Vi ser gärna att en särskild del av budgeten reserveras för projektering och byggande av utemiljön. Dess värde för den totala miljön är betydligt större än vad man skulle tro.